Vardagsglädje

Att få åka pulka, bygga en snölykta och gunga en vinterdag. Eller bara fribygga i lekrummet med min äldsta dotter. Tänk vilka fantastiska saker vi kan få hålla på med.

Det finns så mycket glädje, så många möjligheter till skratt och tillförsikt. Mitt i allt det som ofta blir oro, stress, missmod och så vidare är livet också tillfällen att vara och skratta tillsammans.

Jag och min hustru såg på Familjer på äventyr härom kvällen. Där skildras fyra familjers vardag och resa på olika världsdelar genom film, berättelser och reflektioner. Väldigt tydligt är att familjen är en viktig del livet, och att barnen är vårt (som föräldrar) största ansvar. Detta behöver vi påminnas om. Att sätta barnen först, att vara familjer, att livet börjar hemma. Då kanske vi alla kan få rötter, tillhörighet som också klarar de svåraste stormar och omständigheter vi kan möta.

Så tänker jag att det också med med tron på Jesus. Det börjar hemma i vardagsrummet. Vid köksbordet ber, bekänner och lever vi med Gud och varandra. Utifrån detta går vi vidare och möter grannar, skol- och arbetskamrater, släkt och vänner, allt det som är våra möten, uppgifter och utmaningar.

Johan Jordeskog sa detta väldigt bra i sin predikan. ”Det finns något mer än det jag kan se och ta på… Gud vill vara där vi är… Jesus gör det vardagliga till fest och inbjuder oss att vara med.” Joel Halldorfs skriver i förordet till sin bok Tålamod och längtan: ”Det är ingen ensamseglats, utan en vandring i kyrkan, tillsammans med Guds folk, alla de heliga. Långsammare, lite tålmodigare och mycket vardagligare. Inte för att visionen har krympt eller längtan blivit mindre, tvärtom. De har vuxit – och därmed insikten om att detta tar tid.

Så, låt oss ta tid att leva i vardagens skratt och möjligheter. Ibland är det tårar. Men varje dag får vi leva med Herren Gud och med varandra.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *