En fläkt ifrån ovan

På vår jord finns det människor som prövas av både kyla och av värme. Varje dag dör barn eftersom de inte har tillräckligt med rent vatten, samtidigt som vi i Sverige har det direkt i våra kranar. Våra mänskliga behov är många, men ibland kan vi bli otacksamma och börja klaga. Det som för en del betraktas som eftersträvansvärt ses av andra som onödigt.

Under den senaste tiden har jag funderat på vad som verkligen är viktigt. Jag har varit med min familj i Indien och där är det varmt och fuktigt. I kyrkan där min svärmor brukar fira gudstjänst, och så även vi när vi är på besök, finns därför en enormt stor fläkt monterad i taket. Den ger svalka till den gudstjänstfirande församlingen.

Så tänker jag att vi kan se på oss som Guds folk. Vi har till uppgift att påverka människor, samhällen, världen – så att den alltmer blir en plats där Guds rike kommer och hans vilja sker. Detta innebär alltid det absolut bästa för människor. Men vad innebär detta? Ska vi springa runt med fläktar för de som svettas? 😉 Nej, men:

  • Ge av din tid till de du älskar. Var gästfria och generösa.
  • Dela med dig av det som förvandlar livet; lev för och berätta om Jesus överallt där du är.
    Stöd de som står i tjänst för Herren. (t ex Pannkakskyrkan, Evangeliska Frikyrkan)
  • Hjälp de som har behov, på gator och genom organisationer. (t ex Stefanushjälpen, LoveNepal)
  • Uppmuntra andra att också leva så och göra dessa saker.

Så kan vi få vara en fläkt ifrån ovan, människor som ger vidare av kärlek, hjälp och livsförvandling från Guds obegränsade förråd! Eller med orden från en sång som min mormor brukade sjunga:
Hans kärlek är gränslös, hans nåd är oändlig, hans kraft ingen människa utforskat än, men av sina väldiga, eviga skatter han giver och giver och giver igen.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *