Fastetankar: Välsignat givande

Jesus är tydlig med att det är helt naturligt för hans vänner att ge, be och fasta (Matt 6). Personligen tycker jag att just fastan är en mycket bra tidpunkt för eftertanke och att söka hitta rätt riktning för våra liv.

Det har i tidningen Världen Idag pågått en debatt om tiondegivande, som handlat om hur vi ska läsa, tolka och tillämpa Bibelns undervisning. Här kommer några rader från mig om min syn på givande, som inspirerats av Olof Edsingers lysande skrift Välsignat givande, som går att läsa i sin helhet som e-bok.

Min utgångspunkt är att Gud Fader är oerhört generös. Titta dig omkring i naturen, se på människor omkring dig och räkna allt som du har fått i ditt liv och i din vardag. Om vi börjar där kan en tacksamhet och förnöjsamhet födas som gör att vi framför allt inte vill ha mer, men faktiskt kan inse hur rika vi redan är och vilka möjligheter vi fått att dela med oss till andra (1 Mos 1:31, Ps 136). Eller med Ingemar Olssons ord: våran Pappa brukar bara slösa, allting som han äger ger han bort. Vi bör vara lika generösa, dela ut åt alla vad vi fått.

I Jesu person och liv ser vi ett fantastiskt exempel på utgivande. Han som var rik blev fattig för vår skull för att vi skulle bli rika (2 Kor 8:9). Det är Jesus vi ska följa efter och imitera, och då blir vi allt mindre självupptagna (Rom 8:28-29, Apg 20:35, Fil 2:1-11). Med den helige Andes hjälp kan vi få vara med och sprida hopp, förvandling och liv till mänskligheten och hela skapelsen (Apg 1:8).

Givande kan alltså få vara en förmån, en glädje och en naturlig del i livet som Jesu lärjungar. Det behöver inte bli ett tvång, en omöjlig  uppgift som vi inte klarar av och  som därmed ger dåligt samvete. Istället kan vårt givande få vara ett gensvar på Guds fantastiska kärlek. Det kan hjälpa oss att bli fria och sanna människor i kampen mot rikedomen och dess lockelser (Matt 6:24, 19:21, 1 Tim 6:10, Mark 4:18-19). Att vara med och ge hör ihop med att vittna om Guds rike och att vi vill visa alla, både där vi bor och långt borta, vem Jesus vår Frälsare är (Apg 2:44-47, 2 Kor 9:12-14). När vi ger blir vi också en starkare kontakt mellan människor, när vi inte längre lever för oss själva, utan tillsammans finns med och är delaktiga i Guds eviga rike. I min kontakt med människor mycket fattigare än mig själv har jag ofta slagits av deras generositet! Kulturmöten har varit väldigt viktiga för mig för att förstå Guds generositet.

Att ge som ett uttryck för delaktighet och med glädje är andra bra riktmärken. När Paulus undervisar församlingen i Korinth inbjuder han dem att vara med i Guds rättvisa och rättfärdiga plan om utjämning. Det handlar alltså inte om att någon ska bli eller vara fattig, utan om att alla ska få del av det som är grundbehovet för liv och att Guds barmhärtighet ska gestaltas överallt (2 Kor 8-9). Vårt givande som troende ska alltså hjälpa människor på alla sätt, så att Guds rike får komma och Guds vilja får ske, på jorden så som i himlen (Matt 6:9). I kampen mot orättvisor har vi många som står med oss. I tjänsten att berätta de goda nyheterna om Guds frälsning har vi ett särskilt ansvar, eftersom vi inte kan räkna med stöd från annat håll. Så när det kommer till våra församlingar och missionsrörelser är det vi som tror och är med som måste bära ansvaret genom tjänst och givande för att Guds räddning ska nå till alla folk.

Vidare är givande också en del i vårt förvaltarskap, där vi fått ett stort ansvar från Gud att på bästa sätt ta hand om allt som blivit oss givet. Givande är också en övning i tro och förtröstan på Herren Gud, alla goda gåvors givare (Jak 1:17).

Som mänsklighet rör vi oss mot de mål som gemensamt satts upp, men det tar för lång tid för att vara tillfredsställande. Om vi skulle lista saker som är onödiga skulle de snabbt visa hur vi som mänsklighet och som individer gör många felprioriteringar. Vår värld behöver verkligen nyskapas och mitt i allt detta kan det kännas som om mitt bidrag inte spelar någon roll. När det kommer till behoven så är de ju fler än vad jag som person någonsin kan fylla. Men varje leende, varje gåva, varje bön, varje akt där vi delar vidare till någon annan har stor betydelse. För att hitta en väg för hur vi ska ge ger Edsinger rådet att planera sitt givande , så att det inte faller på att vi glömmer bort det eller något annat, och överlåta sig till att vara med och ge regelbundet. Vidare föreslår han:

  1. låt det som går till att utbreda Guds rike vara prioriterat för dig som troende
  2. var med och ge till din lokala församling, bidra där du är delaktig
  3. ge till den församlings- och missionsrörelse som du är en del av.

När vi ger får vi öva oss i att lita på Gud. På Herren kan vi kasta alla våra bekymmer (Matt 6:25-34). Gud vill verkligen ta hand om oss. Och visa oss hur vi kan få vara med i det fantastiska äventyret att dela med oss av allt det goda som vi har fått och ständigt får ta emot. Då kommer vi få vara med om saker som får oss att tappa hakan (Joh 2:1-11, Matt 14:13-21). Då kommer vi och den här världen ännu mer fyllas av Guds godhet och kärlek.

 

Och om du tycker att det finns fler saker jag borde ta upp om givande… så hoppas jag skriva fler inlägg… 😉

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *