Dagsarkiv: 25 april, 2016

Hemmaplansfördel

Idrottsutövare brukar tala om fördelen med att spela/tävla på den ort och arena där man själv kommer ifrån, tränar, är van med omgivningen samt har stort stöd av supportrar och vänner. Jag tror att vi behöver tänka på liknande sätt som föräldrar.

I serien Gympaläraren visas tydligt att barn och ungdomar idag rör sig för lite. För att det ska bli skillnad på detta måste de framför allt vara utomhus mer och se sina föräldrar vara aktiva på något sätt. Föräldrarna är modellen som barnen följer efter. Också i en ny tid (med internet och så vidare) har vi föräldrar ansvaret att hjälpa våra barn in i ett aktivt liv, även när förutsättningarna är helt annorlunda mot när vi själva växte upp. Vi behöver hitta vägarna för att vägleda våra barn, även om vi inte har våra egna föräldrars exempel att plocka fram. Vi behöver samarbeta för våra barns skull.

Som föräldrar har vi huvudansvaret för att visa våra barn på Jesus och leda dem till en tro som bär. Idag och genom hela livet.

För att kunna göra detta måste vi våga se på oss själva med självförtroende. Kanske det är ett område som vi brottas med, även om vi har massor med utbildning och positioner på andra områden och bär med oss höga ideal. Jag skulle vilja säga: din tro duger! Våga lev ut den. Våga ta den på allvar mitt i all stress och i allt som händer. Våga ta steg och gör förändringar för att din tro ska växa. Dina barn kommer absolut fråga och säga till om det inte ser ärligt ut, men ett kort –Jesus, hjälp mig! är ett mycket bättre uttryck för vad gemenskapen med Gud betyder än inga rop alls, i tron att jag inte räcker till, eller fromma självcentrerade fasader (Luk 18:9-14). Det är helt tillåtet att misslyckas.

Som jag skrivit om tidigare är jag övertygad om att vi måste låta våra familjer och våra hem få vara utgångspunkten för livet med Gud. Det kan inte förflyttas till kyrkolokaler, stora eller små samlingar som vi går till – någon annanstans. Husförsamlingsrörelsen visar på något helt avgörande. Min fru och jag brukar säga att det vi inte gör hemma kan vi inte visa eller göra där borta heller. Som vuxna och föräldrar ska vi leva för att ge det bästa till våra barn. Men vi ska inte leva enbart för dem. Vi lever för något större – för Gud och hans rike och för att alla (även våra barn) ska få ta del av kärleken, kraften och livet i överflöd.

DSC_5361 DSC_5362

Tänk om vi kunde låta våra hem få vara platsen för livet med Gud, för församlingsliv, för vittnesbörd, bön, Bibelläsning och tillämpning, platsen där vi delar med oss till de som behöver, delar med oss så att många fler ska få bli en del av Guds rike. Det gäller för våra egna barn, deras och våra vänner, våra grannar samt så många fler.

Ett par berättade om detta med vittnesbörd utifrån hemmet. De hade hört en berättelse om Guds makt och ingripande på ett möte och gav detta vidare till sina barn när de kom hem. Barnen i sin tur berättade om detta för sina kompisar, varav en utbrast: –Men, då finns ju Gud!

Några garantier för att våra barn ska tro finns inte. Det är högst troligt att de inte kommer tro och leva exakt som oss föräldrar. Att barn delar sina föräldrars tro är helt naturligt, men vi kan aldrig tvinga dem att fortsätta vandra med Jesus under resten av sina liv. Men det vi som föräldrar kan göra är att visa vad det är att leva med Gud och ge skäl till varför de ska tro. Vi kan älska dem när de är små och genom hela livet. Vänner – vi har fantastiska möjligheter. Må Gud hjälpa oss alla att vara på tårna och göra det bästa av och på vår hemmaplan som troende föräldrar.