Kategoriarkiv: Bibeln

Den som hittar sin plats tar ingen annans – Tomas Sjödin

I våras hade vi ett sådant där ljuvligt samtal på våra barn- och ungdomsledarfest. Det handlade om att få vara med och bidra, att få en plats att ge det som Gud har lagt i våra liv. En vän berättade om blomstra-samtal som han läst om i Tomas Sjödins bok. Och nu i sommar har jag själv läst Den som hittar sin plats tar ingen annans. Den är fantastisk! Läs den, leva den – och världen ska blomma än mer.

I denna bok får vi följa Sjödins sökande efter Jesu lärjunge Tomas, tvillingen. Sjödin känner sig som en tvilling, och hittar genom resor till bland annat Gennesarets sjö och Kerala en tydligare bild av Tomas, som också ger skärpa åt vad som verkligen är viktigt för alla människor i alla tider: att få vara de vi är och få utrymme att ge av det som vi har fått. 

Det som kommer fram är inte en hyllning till att tvivla eller söka, utan om de goda möjligheter som det innebär att tro, även om tron inte alltid är så stark eller stor. Författaren säger sig själv ha en klen tro – men en stor Gud (s30). Oavsett omständigheter kan vi hitta en väg att bevara tron. Tron är en livsresa som ständigt innebär nya upptäckter och utmaningar (s22). Att tro är att ta ett eget beslut, att svara på kallelsen, inbjudan. När vi vågar välja, ta ett steg, göra ett uppbrott, då kan våra liv utvecklas och blomma ut till något enormt. Kanske inte det vi förväntade oss,  men något som Gud skapat möjlighet till. Tro och tvivel är båda något som vi bör göra i gemenskap med varandra. För då kan vi hjälpa varandra på vägen, och upp ur dikena. Tro är mod och överlåtelse. Tvivlet är viktigt. Tron är en livskraft (s 218).

Vi kan få en visshet i våra liv och att detta är vilka vi är, detta är vad vi ska göra. Vi ska drömma, för att drömma det är att leva. Och därifrån finner vi kamplust och arbetsvilja (s41). Sjödin målar varmt bilden av Jesus som den som gav de unga männen han kallade sina lärjungar en plats, ett sammanhang för sina drömmar (s44). Han var ledaren som såg potential i sina vänner. Var hittar vi de sammanhangen idag? Hur kan vi ge andra människor utrymme att blomma och drömma? 

Sjödins bok visar frön kan planteras i våra liv, men också att det går att omplantera oss senare i livet. Vi kan få hitta en plats där vi kan komma till vår rätt, fungera som Gud tänkt, få en ny chans. Vindar i livet kan fånga oss och ge oss den kraft och riktning som vi behöver för att komma vidare och för att komma i funktion.

Lärjungen Tomas liv och resa visar i boken på hur vi kan få blomma ut. Och det gör även författarens egen berättelse och vittnesbördet från bland annat församlingen Smyrna i Göteborg. Vi behöver alla ett sammanhang, en plats som betyder något och där vi hör samman (s122). Varje gåva som vi har blir en gåva först när den blir mottagen av en annan person. Och vad många idag längtar efter är att få bli använda, tagna i bruk (s129). När en förutsättning till tillförs kan allting hända. Som att det sociala arbetet exploderar i glädje, kärlek, kraft och handling. Starten för detta är att en tjej kliver fram och säger: Jag vill vara med. Jag vill engagera mig. Detta är min plats. Självklart är vägen vidare ett lagarbete. Men utan en början finns ingen fortsättning. Utan en vision eller dröm kan inga steg börja tas. För den människa som hittar sin plats tar ingen annans. Hon tar bara sin egen (s139). Och idag möter ett stort team massor med människor i nöd. De säger hej och hej då, de över sig på att lära in namnen på de som de möter och de försöker tillföra en gnutta hopp. De har blivit en gemenskap med en uppgift som författaren beskriver sig vara villig att ge resten av sitt liv för.

Utifrån denna process i Smyrna har de börjat med vad de kallar Blomstra-samtal. Detta för se vad som redan finns och för att skapa förutsättningar för det att nå sin fulla potential, att det får slå ut i blom (s142-143). Istället för att utgång från listor och behov har utgångspunkten varit vad människor har att ge. Genom att lyssna och vara två får personerna i samtalen stor möjlighet att dela sin längtan, berätta om sina styrkor och drömmar. Berätta om dig! Vad bär du på? Vad brinner du för? Vad skulle du vilja göra som du ännu inte fått chansen att förverkliga? Och vidare: Vad vill du? Vad gör du? Hur gör du? (s144-155).

Ge utrymme för det som du brinner för. Ge kraft och utrymme åt det som har liv, för det kommer att växa. Lägg ner eller ta bort sådant som inte ger liv, för det annars bara energi från det som har växtkraft. Det som går bra, gör mycket av det och det som går dåligt, gör mindre av det (s182). Dela din vänner med andra vänner, dela det goda vidare, för det är tillsammans vi kan finna mening och lyfta blicken och börja drömma. Sjödin utmanar oss som har ledaransvar att tänka: vilka är de människor vi är satta att upptäcka? mycket mer än: vad ska vi göra?

Vi kan upptäcka vårt livs JA genom att lära oss säga Nej till allt det som är bra men som på sikt bara blir en av många saker som inte är det allra viktigaste. För att vi och livet ska blomma krävs beskärning, ett sorteringsarbete för att det godaste ska få plats och kunna växa (s194). Fiskelyckan uteblir om det är för mycket störningar i atmosfärenChansen att få ge sitt bidrag kan både möjliggöras och ödeläggas av den omgivande miljön (citat från s204). Det räcker med ett myrsteg för att börja gå i målets riktning (s214). Vi blir aldrig för gamla.

När vi skådat Ansiktet, Jesus Kristus, blir vi förvandlade. Vår utgångspunkt blir en person, ett hem, som vi sedan bär med oss. Vi blir på samma gång sända med denna vetskap för att dela denna hemkomst vidare till andra. Så har vi funnit vår plats, och inbjuder andra att göra detsamma. Hitta platsen vid Guds hjärta. När vi hittat Gud och oss själva i honom behöver vi inte konkurrera om utrymmet med andra människor (s221-222). Världen väntar på dina drömmar. Res på dig. Nu blåser det upp. Det är dags att sätta segel. (s224)

Jag blir glad av att läsa denna boken. Uppmuntrad att det finns vägar att gå, också där vi tror att vi provat alla framkomliga eller omöjliga. Styrkt att frimodigt hitta min plats och hjälpa andra att göra detsamma. För då kan vi börja förmedla förvandling till den här världen från den eviga.

Pastorsbarn ;-)

Mina döttrar är nyfikna och vill veta mer. Mycket mer. Vi berättar, läser böcker, sjunger och tittar på olika program. I allt detta är vi med och visar på Jesus.

En gång på Kompisklubben (något som många andra församlingar kallar söndagsskola) svarade vår äldsta dotter på en av ledarens frågor. Hon gjorde det med självklarhet och glädje. Det är roligt att få vara delaktig och kunna följa med i berättelserna om världens frälsare och hopp. En av de andra föräldrarna kommenterade detta till mig med att säga:
-Pastorsbarn!

Jag vet inte exakt vad pappan menade med dessa ord, det gjordes med glimten i ögat, men jag tror att vi ibland lägger för stor betydelse vissa saker. I detta fall ordet pastor.

För jag tror att det inte bara är jag, som visserligen är pastor, utan alla vi människor som följer Jesus som har fått i uppdrag att ge tron och livet vidare. För oss som är föräldrar betyder det att vi har som vår uppgift att på alla sätt vi kan visa på och berätta om Jesus och leda våra barn in i det livet. Om vi inte lever i gemenskap med Jesus är det svårt att dela det vidare och inbjuda våra barn och andra till det. (Luk 6:39-40) Därför får vi varje dag inbjuda den helige Ande: – Kom! Vi får får öppna vår Bibel och läsa vad Jesus säger till oss: -Jag älskar dig! Du får leva i min vilja och plan. Vi får gensvara på Faderns omsorg och nåd genom att säga: -Tack. Din är äran i evighet.  

Låter det svårt? Känner du att ditt självförtroende inte räcker till? Jag vill uppmuntra dig att varje dag ta emot och leva av den källa som Gud har gett, det överflödande liv (Joh 10:10b) som vill fylla oss alla. Att dela tron vidare är inget tvång, det är en fantastisk möjlighet som vi steg för steg får växa i.

Ge det bästa du har, tron på och livet med Jesus, vidare till dina barn. Det spelar ingen roll vem du är, vad du sysslar med eller vilka gåvor du har – det viktigaste är att du lever med Gud och låter vardagen få vara platsen för det livet.

 

Goda nyheter!

Som Jesu vänner och lärjungar är vi med och skapar historia. Vi får leva livet i gemenskap med Gud och bjuda med andra att göra detsamma. Att dela den goda nyheterna vidare är en central del som lärjunge. Men… ändå är det ofta långt borta från vardagslivet.

Det finns en stor risk att vi som tror på Jesus tänker att det där med att sprida evangeliet gäller andra än mig. De som kan, de som är anställda, evangelister, har utbildning, är frimodiga… En annan risk är att vi håller på med så mycket annat att vi inte gör det vi ska göra, gestalta och berätta de goda nyheterna om räddningen i Jesus.

Många kanske tycker sig sakna träning. Därför är det så bra att Steve och Michelle Addison har träningshelger under hösten i New Life Stockholm och i Ryttargårdskyrkan Linköping. Det finns många sätt att komma i funktion, att våga är första steget. Vi kan till exempel haka på Pannkakskyrkan där du bor, eller en församling, missionsorganisation, din familj eller dina vänner eller annan gemenskap för att människor ska få upptäcka hur fantastisk Jesus verkligen är. Idag kan vi ha resurser även i våra mobiler, till exempel John 316 appen, som  är en hjälp att presentera de goda nyheterna om Jesus.

Att dela Jesus med andra har alltid sitt ursprung i att Gud älskar alla människor oändligt mycket. Det är sanningen rakt upp och ner.  Vi som tror på och följer denne Jesus blir utsända när vi möter och tar emot hans kärlek och barmhärtighet som vill fred, frid, rättvisa, rättfärdighet – ja, allt gott för alla och överallt. Under inledningen av hösten är temat i min församling: Korskyrkan <3 Uppsala. Vi älskar våra medmänniskor och vill det bästa för vår stad eftersom Gud alltid älskar.

Jag predikade om att dela de goda nyheterna nu i sommar. Här kan ni lyssna till den första och här till den andra. Och här kan du lyssna till en väldigt bra predikan av min kollega Josefin Lundström på liknande tema. Och här kommer en summering av det jag tror är Guds uppmuntran och utmaning till oss som sina barn.

DELA EVANGELIET

Vi är skapade för att leva i relationer. I världen finns så mycket gott och fantastiskt. Och samtidigt så mycket hemskt och eländigt. Mitt i detta har Gud ett erbjudande.

Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. Ty Gud sände inte sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom. Joh 3:16-17

GUD ÄR KÄRLEK. Han delar med sig, så oerhört generöst, sänder sin son Jesus med liv och räddning för alla! Hos ingen annan finns frälsningen, och ingenstans bland människor under himlen finns något annat namn som kan rädda oss. (Apg 4:12) Erbjudandet finns där i dag, möjligt att ta emot. För att kunna ta emot de goda nyheterna om Jesus Messias, evangeliet, behöver det förmedlas, delas, gestaltas (Rom 10:14ff). Och här kommer vi som tror in i bilden.

De elva lärjungarna begav sig till Galiléen, till det berg dit Jesus hade befallt dem att gå. När de fick se honom där föll de ner och hyllade honom, men några tvivlade. Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.” Matt 28:16-20

  1. Gruppen möter Jesus och tillber. Hur och när möter du Jesus i ditt liv? Sök Herren. Ta tid tillsammans med Jesus. Han finns där för att möta oss i dag.
  2. Några tvivlade. Vi får komma som vi är.
  3. Sändningen grundar sig i vem Gud är. Jesus har makt. All makt.
  4. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar.
    Det saknas tillbedjan av den levande Guden. De allra flesta har inte förstått vem Jesus är. Alla generationer, språk, (sub-) kulturer vill vi ska få höra och ta emot. Fler nya församlingar är en konsekvens av att vi gör fler lärjungar som går ut och…
  5. Döp dem och lär dem: vägen och uppdraget.
    Resan till tro ser annorlunda ut idag mot tidigare. Det kan ta längre tid och behövas möten med flera personer. Men målet är detsamma: lärjungar som gör lärjungar.
  6. Jesus är med oss i detta. Vi är hans församling.

För att kunna visa kärlek och ge hopp till människor behöver vi Gud. Och därför får vi be om att Gud ska komma och fylla oss med sitt liv, sin kärlek och sitt hopp.

Vi har olika personligheter och sätt, men får mitt i vardagen dela livet med Jesus till andra vi möter. Det handlar om både ord och handling, som Frälsningsarmén har sammanfattat det: tvål, soppa och frälsning. Lästips: Ut ur saltkaret  av Rebecca Manley Pippert.

Låt och vara en församling där vi introducerar människor för varandra. Låt oss vara frimodiga – ta emot av Anden. Låt oss välkomna nya personer, vara vänner och få dem att känna sig hemma i våra sammanhang. Be för dem, berätta, visa på Jesus.

GODA NYHETER:

  1. Skapade underbara.
  2. Trasighet och vilsenhet (synd). Vi är splittrade.
  3. Hoppet finns i räddningen Gud ger genom Jesus. Guds rike har kommit.
    Joh 3:16-17
  4. Ta emot och dela/leva detta vidare. Hjälparen.

DELA DE GODA NYHETERNA

Kom och följ mig, jag ska göra er till människofiskare. (Mark 1:17)

Jesus kallar oss att komma och följa efter. Han vill att vi lyder honom. Missionsbefallningen (Matt 28:16-20) är inget extra tillval för särskilt utvalda. De som känner för det. Jesu uppmaning gäller alla hans vänner. Därför är det så bra att Jesus säger: Jag ska göra er till människofiskare. Allting bygger på och har sin grund, sitt ursprung i honom.

MEN ÄNDÅ? HUR SKA VI VÅGA? HUR GÅR DET TILL?

Jag tror att berättelsen om David och Goljat i 1 Sam 17 kan vara oss till hjälp. Vi är visserligen inte i strid som det var då, men vi kan vara rädda för hur det ska gå om vi berättar om Jesus för en annan person. Vi kan vara rädda för alla argument, frågor, tvivel och så vidare som vi kan få höra och behöva bemöta. Kanske det finns syskon som tittar konstigt på oss för något vi vill, för något vi gör eller för sättet vi utför det på. Vi kanske saknar träning för uppgiften. Vi har mycket dåligt självförtroende. Vi kanske även tror att vi måste ta på oss den rustningen som någon annan använder. Eller att det är en uppgift enbart för andra, för evangelister, pastorer och ledare.

Petrus skriver: Herren, Kristus, skall ni hålla helig i era hjärtan. Var alltid beredda att svara var och en som kräver besked om ert hopp. (1 Petr 3:15) Och det finns hjälp att få när vi möter hinder och svåra frågor från människor. Jesus har själv sagt:

  • Guds existens – Jag är den jag är
  • Lidande/ondska – Jag är uppståndelsen, jag är tröstaren, jag är Hjälparen
  • Alla vägar leder till Gud – Jag är vägen
  • Bibelns trovärdighet och betydelse – Jag är sanningen
  • Personlig Gud som vill ha med mig att göra? – Jag är livet
  • Historien ”Religion skapar bara krig”, korståg – Jesus Kristus är densamme igår, idag och i evighet.
  • Människor som upplever sig dömda – Inte heller jag dömer dig. Gå nu och synda inte mer.
  • Etiken, ”kristna som lite finare än andra” – Nu lever inte längre jag, nu lever Jesus genom mig.

Vi får tillsammans hjälpa varandra och försvara vår tro. Apologetik och vårt vittnesbörd och vår handling är en helhet. LÄSTIPS: Varför ska jag tro på Gud? av Timothy Keller och Behöver tron försvaras? av Stefan Gustavsson.

Mitt i allt detta behöver vi  behöver tränas för uppgiften, för livet att dela de goda nyheterna. Vi behöver frimodighet – och vi har redan den helige Ande i oss. Och vi behöver lära oss att lyssna till, lita på och i allt följa Jesus.

Och just här finns det goda nyheter. Ofta har du kanske hört att du ska vara David, den modige pojken som kastar sig ut mot jätten och som slungar i väg stenen. Men tänk om det inte alls är eller ska vara så? Tänk om det finns en annan som träder in i ditt och mitt ställe och vinner seger för sitt folk? En som liksom David var född i Betlehem. Davids son, Jesus från Nasaret, Guds Messias har gjort allting klart så att vi kan få gå med i hans triumftåg. (Jämför 1 Sam 17:51-53 och Kol 2:6-15.) Vi får springa efter honom och behöver inte längre vara rädda. Vi får del av Jesu seger över döden, ondskan och synden. Vi får leva i kontakt med Herren genom Bibeln, Bönen, gemenskapen med varandra och i ord och handling får vi dela de goda nyheterna med alla omkring oss. För vi ska bli Jesu vittnen (Apg 1:8), på alla de olika sätt som vi är skapade på.

Kom och följ mig. Jag ska göra er till människofiskare.

Smajl – På riktigt!

Åter igen har jag haft förmånen att vara på barnläger på vackra Hjälmargården. Totalt över 400 barn och 600 personer. Från Korskyrkan Uppsala var vi 24 barn, vilket är det störta antalet under mina år. Så roligt och så spännande. Flera var med för första gången på Smajl och några för sista. Alla verkar ha haft ett toppenbra läger.

image

Som vanligt är det full fart hela dagarna. Det är aktiviteter, mat, bad, kiosk, lägerbål, sova i tält, träffa nya och gamla vänner. En dag gjorde vi en utflykt och trots blåst, åska och ösregn verkade gruppen på gott humör. Alla deltagare får under lägret välja en intressegrupp och barnen från Uppsala var med på läger-TV, på sjön, bakning, skapande, scout, sport, bygga & snickra samt bofferfäktning. Den sistnämnda var en av de mest populära sysselsättningarna på fritiden tillsammans med spela spel, rita och läsa.

image

Huvudsyftet med lägren är att vi ska få lära känna Jesus och veta med det är att vara hans vänner. Det påverkar allt i våra liv. Årets tema På riktigt kom med i storsamlingarna, smågruppssamtalen, pyjamasbönen innan vi säger god natt och i kvällssamlingarna där vi lyssnar, ber och lovsjunger vår Gud. För mig var detta höjdpunkten på lägret: att se flera hundra barn och vuxna röra sig till flera platser för att på olika sätt tillbe Herren och gensvar på hans kärlek och inbjudan. Och sångerna dröjer sig kvar efter lägret:

  • Gud jag prisar höjt ditt namn, Gud jag sjunger till din ära, för att det du sa var sant, att du finns här hos oss nära.
  • Gud du älskar mig precis som den jag är, jag är skapad för att du vill ha mig här.
  • Vänd dig om, titta hit, titta dit. Alla ögon vi möter ger en bild utav dig. Vi ser – att du finns på riktigt. Lyssna nu, du kan höra en sång, som vi alla kan sjunga tillsammans med dig. Vi hör – att du finns på riktigt.
  • Jesus du är den vi följer nu, för ingen annan älskar oss som du. Vi vill inte ha tomma ord och ytlighet, vi vill ha dina ord och ditt rikes verklighet. Du är på riktigt.

image

image

Under årets storsamlingar har vi fått följa Doris, Happy och Myskos på La Smajls detektivbyrå som försökte lösa en mängd mysterier, så som misstänkta utslag av hjälmarkoppor, grön mjölk till frukost, mystiska fårljud, illalukande surströmming med mera. Vi har fått möta gästartister som alla sjungit på temat: Samir & Viktor, Frans, Molly Zandén, Justin Timberlake och Panetoz. Dessutom har såklart Taggarna och rappartanten Rutan kommit tillbaka (och det var faktiskt Rutan som hade orsakat alla mysterier). Allt varvat med kopplingar till hur vi på bästa sätt ska leva i vardagen som Jesu vänner. Dagens stabila råd från Bibeln och människor som kommit från Bibelportalen har visat att:

1. Bibeln är på riktigt!

Läkaren Lukas berättade om det som han visste var sant och som han ville dela med andra. Vi får ta del av dessa fantastiska goda nyheter i Bibeln. Det vi sett och hört berättar vi (1 Joh 1:3).

2. Våga fråga!

Lärjungen Tomas blev inte övertygad av sina vänner som mött deras uppståndne Herre Jesus. Men han vågade fråga och fick själv möta Jesus och se att han levde (Joh 20:19ff). Vi får vara både övertygade och tvivlande. Det är ok med både utropstecken och frågetecken [! – ?], men vi ska alltid komma till Jesus och följa hans uppmaning: Sök så ska du finna (Matt 7:7).

image

3. Det är befriande att säga som det är på riktigt!

Kvinnan vid Sykars brunn blev så glad och befriad av Jesus. Han visste vem hon var och trots alla hennes fel och misstag älskade Jesus henne och gav henne ett nytt liv (Joh 4:1ff). Vi får hjälpa varandra att leva ärligt, sant och äkta. Jesus sa: Sanningen ska göra er fria (Joh 8:32).

4. Du är värdefull på riktigt!

Gud ser inte på oss som vi människor gör, han ser till hjärtat och han älskar verkligen oss alla. Det fick herdepojken David märka när han blev utvald till kung, även om han var yngst och ute med pappas fårhjord (1 Sam 16:1ff). Du är så dyrbar i mina ögon, och så älskad av mig (Jes 43:4).

5. Jesus är med oss på riktigt!

Oavsett om vi är på läger eller hemma så med Jesus med oss och vi kan leva med honom och varandra. Det är det bästa livet. Jag är med er alla dagar till tidens slut (Matt 28:20).

Jag tackar Gud för ännu ett läger, för kärlek, nåd, liv och sanning.
Jag tackar alla barn och ledare för härliga dagar. Ni är fantastiska.
Jag tackar alla förebedjare som bett för oss från Uppsala, var och en speciellt.

Och nu övergår jag till att leka, läsa och sjunga. Samt plocka och äta smultron, jordgubbar, körsbär, hallon, vinbär… och allt annat som hör sommaren till.

Guds rika välsignelse till er alla!

Tala Herre, din tjänare hör

För mig är Bibeln en oerhört viktig bok (eller bibliotek om du vill det eftersom den består av många böcker). Min frikyrkliga tradition har bestått av läsare av skriften som frågat sig var står det och vad står det? Idag är det inte så på samma sätt längre. Det är en stor utmaning att bli och vara en Bibelläsare. Men att regelbundet läsa, lyssna och handla efter ordet kan vara helt avgörande för livet. Jag vill uppmuntra dig som läser detta att fundera på hur du kan hitta vägar till att läsa och ta del av allt det goda som Gud har gett oss genom sitt ord till oss.

På samma sätt som vi behöver andas luft, dricka vatten och äta mat behöver vi näring för vårt liv med Gud. Bibeln, bönen och gemenskap med andra troende är några delar som jag tror vi alltid behöver.

I min personliga läsning försöker jag kombinera översikt och djup. Med översikt menar jag att läsa längre stycken för att se helhetsbilden, den stora berättelsen, Guds kärlek, nåd och godhet genom historien. Det blir en kombination av alla sorters texter i olika genre och sammanhang. Jag läser igenom Bibeln regelbundet på detta sätt och tror att Gud har något viktigt att visa för mig liksom för alla människor. Till detta vill jag läsa på djupet. Det handlar om kortare stycken, kanske bara en eller ett par Bibelversar. Om att stanna upp, bli stilla, formas av Herrens tilltal och få ledning av den evige och trofaste Guden. Detta kallas för andlig läsning (lectio divina) och här handlar det inte om att ha läst, utom om det möte med levande Gud som läsningen innebär. Ibland kan översiktsläsning leda till detta personliga möte, att den helige Ande fäster min uppmärksamhet på något i texten som gör att jag stillar mig och tar in det, läser om och om igen, och låter det få bli till bön, tacksamhet och beslut.

Mitt i detta livet, också som småbarnsförälder, vill Gud tala, leda, uppmuntra, trösta och korrigera. Låt Herren tala genom att ta vara med honom. Försök att hitta tider och sätt som fungerar för dig. Det kommer att välsigna dig och många andra. 

 

Barnen – Guds gåva

Förra gången jag predikade var det på ett tema som jag verkligen gillar. Guds gåva barnen. Jag tror det är väldigt avgörande för oss som församlingar att vi kan vara generationer som fungerar tillsammans, att vi får vara med och ge Jesus vidare till de som växer upp och som redan idag får vara med i Guds rike och leda andra till tro på och liv med Gud.

Förutom Jesus och Bibelns texter har jag tagit extra inspiration från Maria Furusand, pastor i Folkungakyrkan Stockholm. Här finns predikan att lyssna till och här finns samtalsfrågor för till exempel din hemgrupp. Nedan finns den som text (vilket alltid skiljer sig mot hur det sedan blir när jag förkunnar).

Hoppas även du som tar del av detta på dessa sätt ska få upptäcka hur fantastiskt Gud har tänkt det för alla människor, inte minst för barnen.

GUDS GÅVA BARNEN

Barnen ska sitta still och vara tysta… de får inte störa eller skapa oreda.
Veta hut är vad som gäller!
Det ska vara lugnt och fridfullt. Allt måste ske med värdighet.
I framtiden, om 20, 30 kanske 40 år, kan de få vara med. Då, när de är mogna vuxna.
Nu bara små omogna… Nu behöver vi hålla barnen långt borta, på behörigt avstånd…

Idag när temat är Guds gåva barnen, vill jag visa för er hur galen och fel min inledning är. Inspiration kommer från Frida Lindberg, Maria Furusand, Eleonore Gustafsson, Egil Svartdahl, Marina Andersson, Per-Olof Eurell, Alf B Svensson, Cilla Stjernberg och framför allt från Bibeln och Jesus.

BIBELN & JESUS

Vi ser tydligt i Bibeln att Gud är en Gud för alla generationer – Abraham, Isak och Jakobs Gud. Instruktionerna som Guds folk får gäller alla åldrar.

5 Mos 6:4-7
Hör, Israel! Herren är vår Gud, Herren är en. Du skall älska Herren, din Gud, av hela ditt hjärta, med hela din själ och med all din kraft. Dessa ord som jag i dag ger dig skall du lägga på hjärtat. Du skall inpränta dem i dina barn och tala om dem när du sitter i ditt hus och när du är ute och går, när du lägger dig och när du stiger upp.
(5 Mos 31:9ff, 2 Mos 12:21ff)

Jos 8:35
Inte ett ord av det som Mose stadgat utelämnade Josua. Allt lästes upp för Israels församling samt för kvinnorna och barnen och de främlingar som följde dem.

Ps 78:3-4
Vad vi har hört och lärt känna, vad våra fäder berättade för oss, vill vi inte dölja för våra barn. Vi skall berätta för kommande släkten om Herrens ära och hans makt och om de under han gjort.

Mark 10:13-16
Folk kom till honom med barn för att han skulle röra vid dem. Men lärjungarna visade bort dem. När Jesus såg det blev han förargad och sade: ”Låt barnen komma hit till mig och hindra dem inte: Guds rike tillhör sådana som de. Sannerligen, den som inte tar emot Guds rike som ett barn kommer aldrig dit in.” Och han tog dem i famnen, lade händerna på dem och välsignade dem.

Jesu handling kanske vi uppfattar som gullig och fin, men det är den verkligen inte. Han gör precis tvärtemot hans samtid. Det var faktiskt lärjungarna som gjorde helt rätt enligt förväntningarna och avvisade barnen som kom för att vara med Jesus. Men Jesus, barnens vän, visar hur han vill att det ska vara. Han tar dem i sitt knä och välsignar dem. Barnen är värdefulla och älskade, där och då, som barn. Inte som små vuxna. Och de är förebilder för oss alla, vi kan lära så mycket av dem. Barnen visar oss Guds rike.

På frågan om vem som är störst i himmelriket (Matt 18:1-6) gör Jesus åter igen det oväntade och ställer fram ett barn. Utan meriter, med låg ålder och pytteliten erfarenhet, utan CV och träning. Men med tillit, nyfikenhet, ärlighet, med attityd av öppenhet att lära, se och följa efter. Glädja och glädjas. Om vi vill ta Jesus på allvar är vår uppgift att inte förleda, utan leda barnen till Jesus.

Kom och följ mig. Jag ska göra er till människofiskare (Mark 1:17). Uppmaningen gäller oss alla. Även barnen. Vid brödundret (Joh 6:9) och när Jesus rider in i Jerusalem och rensar templet (Matt 21:1-17) ser vi att barnen spelar en avgörande roll. För barnen är Guds gåva (Ps 127:3), och kan just som barn följa Jesus, leda andra, ge vidare, vara delaktiga, profetera och ha drömmar. Vilket Petrus förkunnade (Apg 2:17, från Joel 2:28):
Det skall ske i de sista dagarna, säger Gud, att jag utgjuter min ande över alla människor. Era söner och döttrar skall profetera, era unga män skall se syner och era gamla män ha drömmar.

EXEMPEL

Profeterna Jeremia och Jesaja uttrycker att Guds kallelse mötte dem redan i moderlivet, ja redan innan de blev till.
Mose – Josua, Noomi – Rut, Eli – Samuel, Elia – Elisa.
Och Paulus som var andlig far till Timoteus – en ung man som började tro, ledde andra till tro på Jesus. Timoteus hade också både sin mor och mormor som förebilder, och blev en ung förebild för många andra (1 Tim 4:12-16, 2 Tim 1:5, 2:1f).

Människor i olika åldrar som tjänar Gud tillsammans. Ingen är för gammal eller för ung. Vi behöver varandra på vår vandring med Jesus.

HUR GÅR VI VIDARE?

  1. Hälsa alltid på barnen. Se och bekräfta. Lär dig namn, så gott du kan.
  2. Barnen firar också gudstjänst – Kompisklubben. Du kan vara med på så många olika sätt i Kompisklubben, Kyrkis, Hubben, på läger och i kontakten med barn och familjer.
  3. Låt barnen vara delaktiga. De kan vara förebedjare, läsa Bibeln, vittna, be, leda i tillbedjan, tro och servera fika. Jesus sa att det är så, låt oss därför också leva så. Barnen är inte små människor som en dag ska bli vuxna, eller utställningsobjekt som vi applåderar åt. Barnen kan vara delaktiga när vi firar gudstjänst, när vi är församling, när vi berättar om de goda nyheterna i Jesus. Vill vi få med barnen så måste vi räkna med dem, redan nu!
    – Ett par delade ett vittnesbörd de hört på en konferens till sina barn som berättade det vidare till sin kompis som sa: Men då finns ju Gud!
    – En pojke fick ett tilltal om att dela ut 20 Biblar (förhandlade till 15) – 8 kom till tro och flera blev helade och 87 Biblar delades ut till hemlösa
  4. Låt barnen vara förebilder! Och var förebilder för dem!
    Barnen gör det vi gör, de följer efter. Var vägledare!
  5. Var en öppen kyrka. En plats för alla, inte bara redan invigda, redan troende. Förklara och inbjud. Fungerar det för barnen, så fungerar det för många fler!
  6. Låt oss vara församling tillsammans. Ta med andra när ni hittar på något. Hälsa på en äldre som är ensam. Bjud hem varandra i olika åldrar. Ge och ta emot av erfarenhet och inspiration. Be med varandra, låt det vara en naturlig del i livet.

Det behövs mormödrar och extra pappor överallt. Oavsett vem du är eller hur ditt liv ser ut så finns det en möjlighet för dig här i församlingen att få vara med och ge Jesus till barnen.

Jag tror att det som barnen mest av allt behöver är miljöer som präglas av Guds rike. Jag tror att vi behöver göra Hemmet till utgångspunkten för livet med Gud. En plats där vi kan tro, leva och be med och för varandra. En missionsstation varifrån vi sänds ut att berätta de goda nyheterna om Jesus, världens räddare. – Familjedag 15 okt!

Mission är också att dela evangeliet med de vi har nära oss, barnen. Visst vill du vara med?! Alla får vara med (exempel i Kompisklubben, Kyrkis, relation med barn, unga och familjer) precis som vi har kontakt med barn och barnbarn, låt oss vara en församling som ser barnen och hjälper dem att följa Jesus, visar dem på hur vi delar de goda nyheterna med andra och har dem som förebilder för oss i nyfikenhet, tro och tillit.

Hemmaplansfördel

Idrottsutövare brukar tala om fördelen med att spela/tävla på den ort och arena där man själv kommer ifrån, tränar, är van med omgivningen samt har stort stöd av supportrar och vänner. Jag tror att vi behöver tänka på liknande sätt som föräldrar.

I serien Gympaläraren visas tydligt att barn och ungdomar idag rör sig för lite. För att det ska bli skillnad på detta måste de framför allt vara utomhus mer och se sina föräldrar vara aktiva på något sätt. Föräldrarna är modellen som barnen följer efter. Också i en ny tid (med internet och så vidare) har vi föräldrar ansvaret att hjälpa våra barn in i ett aktivt liv, även när förutsättningarna är helt annorlunda mot när vi själva växte upp. Vi behöver hitta vägarna för att vägleda våra barn, även om vi inte har våra egna föräldrars exempel att plocka fram. Vi behöver samarbeta för våra barns skull.

Som föräldrar har vi huvudansvaret för att visa våra barn på Jesus och leda dem till en tro som bär. Idag och genom hela livet.

För att kunna göra detta måste vi våga se på oss själva med självförtroende. Kanske det är ett område som vi brottas med, även om vi har massor med utbildning och positioner på andra områden och bär med oss höga ideal. Jag skulle vilja säga: din tro duger! Våga lev ut den. Våga ta den på allvar mitt i all stress och i allt som händer. Våga ta steg och gör förändringar för att din tro ska växa. Dina barn kommer absolut fråga och säga till om det inte ser ärligt ut, men ett kort –Jesus, hjälp mig! är ett mycket bättre uttryck för vad gemenskapen med Gud betyder än inga rop alls, i tron att jag inte räcker till, eller fromma självcentrerade fasader (Luk 18:9-14). Det är helt tillåtet att misslyckas.

Som jag skrivit om tidigare är jag övertygad om att vi måste låta våra familjer och våra hem få vara utgångspunkten för livet med Gud. Det kan inte förflyttas till kyrkolokaler, stora eller små samlingar som vi går till – någon annanstans. Husförsamlingsrörelsen visar på något helt avgörande. Min fru och jag brukar säga att det vi inte gör hemma kan vi inte visa eller göra där borta heller. Som vuxna och föräldrar ska vi leva för att ge det bästa till våra barn. Men vi ska inte leva enbart för dem. Vi lever för något större – för Gud och hans rike och för att alla (även våra barn) ska få ta del av kärleken, kraften och livet i överflöd.

DSC_5361 DSC_5362

Tänk om vi kunde låta våra hem få vara platsen för livet med Gud, för församlingsliv, för vittnesbörd, bön, Bibelläsning och tillämpning, platsen där vi delar med oss till de som behöver, delar med oss så att många fler ska få bli en del av Guds rike. Det gäller för våra egna barn, deras och våra vänner, våra grannar samt så många fler.

Ett par berättade om detta med vittnesbörd utifrån hemmet. De hade hört en berättelse om Guds makt och ingripande på ett möte och gav detta vidare till sina barn när de kom hem. Barnen i sin tur berättade om detta för sina kompisar, varav en utbrast: –Men, då finns ju Gud!

Några garantier för att våra barn ska tro finns inte. Det är högst troligt att de inte kommer tro och leva exakt som oss föräldrar. Att barn delar sina föräldrars tro är helt naturligt, men vi kan aldrig tvinga dem att fortsätta vandra med Jesus under resten av sina liv. Men det vi som föräldrar kan göra är att visa vad det är att leva med Gud och ge skäl till varför de ska tro. Vi kan älska dem när de är små och genom hela livet. Vänner – vi har fantastiska möjligheter. Må Gud hjälpa oss alla att vara på tårna och göra det bästa av och på vår hemmaplan som troende föräldrar.

 

Tips till ledare och föräldrar

Det finns mycket bra uppmuntran och inspiration att ta del av. Här kommer några av dessa till alla er ledare och föräldrar.

LEVA LIVET

Det material som vi använder i Kompisklubben i Korskyrkan Uppsala heter Leva livet och kommer från Pingst Ung och är så bra. I följande film berättar Marina Andersson, en av dem som ligger bakom Leva livet, om de olika delarna som finns för alla underbara barn.

Marina har också skrivit den fantastiska boken Att leda barn till ett liv med Gud. Jag vill också rekommendera cdn Tid med Gud – lovsång & tillbedjan för alla generationer, och för noter finns ett tips i videon ovan, nämligen sångboken Lovsjung tillsammans.

KOMPIS

I materialet finns det numera också mycket bra draman av Andreas Tärnvind. Han har också skrivit Var inte Daniel rädd i lejongropen? Handbok för barnledare. Den är fantastisk! Finns att låna i Korskyrkan. Andreas har även gjort toppenbra barnmöten, här tillsammans med Magnus Sternegård. Fler finns här.

SJUNG UT

Köp musik, spela musik, sjung och dansa till Herrens ära och för allas glädje. Och använd Spofity. Där finns bland annat spellistan Lovsjung tillsammans, Andreas Tärnvinds Kompis Lovsång samt Äventyr i Gamla Testamentet 1 & 2, Emmy & Ella, IMK One Piece, Niklas Hallman, Alexandra Hyllerud & Marcus Nielsen, Jörgen Lithell och Youngsters/Barn-Oas. För att nämna några.

DSC_4986

LEVA FÖRSAMLING

Min missions- och församlingsrörelse Evangeliska Frikyrkan har gjort en kurs om att leva som församling alla generationer, om hur vi kan göra hemmet till kyrkan och kyrkan som hem och hur vi hjälper barn och unga att komma med i livet med Gud. I denna finns det också samtalsfrågor om ni lyssnar tillsammans som familj, barn & ungdomsråd, hemgrupp eller församlingsledning.

BARN, FÖRÄLDER OCH FAMILJ

På Citykyrkan i Linköpings hemsida finns kursen Barn, förälder och familj med Mattias Eveborn. Meningen med denna kurs är egentligen att deltagarna träffas, men det går även bra att följa undervisningen via nätet och samtala med sin partner för att stärka oss som kristna familjer.

SÅNGSTUND

För dig som vill ha fler sångstunder med dina minsta än vad öppna förskolor (som Kyrkis) kan ge vill jag tipsa om Josefin och Gunnel:

Har ni fler tips för oss som ledare och föräldrar? Skriv gärna och berätta.

Kom och följ mig!

Jesu inbjudan är så enkel och samtidigt så stor. Det handlar om att följa den som verkligen är. Och under den resan bjuda med så många som möjligt. Även barnen i våra familjer, församlingar och samhälle.

barnteologidag

Igår samlades vi därför ledare och studenter från olika orter och sammanhang på Örebro Missionsskola för en barnteologidag om barn och efterföljelse, där vi funderade på hur vi på bästa sätt kan hjälpa barn och familjer att följa Jesus. Lovsången var stark när vi inledde tillsammans i kyrksalen. Berättelserna och undervisningen var utmanande. Samtalen och reflektionen pågick med full intensitet. Jag och säkert många med mig reste hem från dagen laddade med inspiration inför allt det vi står i. För mig var det väldigt positivt att åka med en ledare från samma församling, vilket gör att vi kunde samtala om det som vi hört och  fundera på hur vi kan göra handling av dagens viktiga budskap och uppmuntran. Här är något av det som jag fick med mig.

  • HEMMET
    Oavsett hur våra liv eller våra församlingar ser ut så kan vi utgå från våra hem. Tänk om vi kunde våga dela hela livet på hemmaplan! Det måste inte vara nystädat och en massa bullar på bordet för att någon ska få komma in och se hur vår liv med Jesus ser ut och fungerar. Vid köksbordet kan vi glädjas över Guds godhet, i hörnsoffan kan vi få brottas med livets orättvisa, i samtal och förbön kan vi få praktisera Jesu kärlek. Just där vi bor och finns kan nåden uppenbaras. När vi lever med Herren i våra hem kommer det också bli mycket naturligt att våra barn ser det, blir delaktiga och får möjlighet att följa oss och bli Jesu efterföljare.
  • FAMILJERNA
    Genom att stödja familjerna kan vi hjälpa dem att ge tron vidare till sina och andras barn. Därför behövs det idag ett nytt självförtroende hos oss som är föräldrar – att vår tro duger, att mina böner räknas, att vi har fantastiska möjligheter att få leda våra barn in i livet med Gud. Det är i vardagen som tron spelar roll, och därför behövs mer än någon samling i kyrkan eller något läger (även om det är väldigt bra och kan vara helt avgörande) för att nästa generation också ska börja följa Jesus. I undersökningar om vem som haft mest betydelse för barn och ungas tro kommer mamma på första platsen och pappas som nummer två.
  • JESUS
    Det är så tydligt att Jesus är barnens vän, precis som han är allas vän. Barnen får en speciell plats hos Jesus (Mark 10:13-16) som var ännu mer radikal i den tiden. För att få komma till Jesus behövs inget CV, ingen lång erfarenhet, inte en massa träning. Men det behövs ett öppet och villigt sinne, en längtan, en tillit och den ödmjukhet som barnen har. Därför ställer Jesus fram barnen som föredömen för oss vuxna, som ofta litar mer till oss själva och våra meriter, än till honom är alltid håller att lita på.
DSC_5350
Några egenskaper barn har.

Jag blev igen så tacksam för vem Jesus är under dagen i Örebro. Och jag blev ännu mer inspirerad att berätta för mina barn, andras barn och alla människor om hur fantastisk, god, kärleksfull och underbar Jesus är. Gemenskapen med honom innebär räddning, liv och hopp.

  • UTRYMME
    – Vi behöver vara församlingar och familjer som ger plats för och ser barnen. Älskar dem för vilka de är. Vi behöver be inte bara för våra barn, utan också tillsammans med dem. Låta barnen få se vårt liv med Gud. (Och om vi inte har något liv med Gud får vi vara ärliga och säga som det är: Gud förbarma dig över mig!)
    – Prioritera det som ni tycker är viktigast i er familj. Respektera barnen, men visa hur ni som föräldrar valt att leva. Det kommer smitta av sig. Vi kan inte tvinga våra barn att tro, och de kommer inte tro exakt som vi, men som föräldrar har vi en fantastisk möjlighet att med våra liv visa vem det är vi följer, vad det betyder och varför det är det bästa att göra det.
    – Ge tid för barnen och skriv in det i din kalender. Visa mycket praktiskt att ni älskar dem. Det är en gudstjänst för oss föräldrar.

-Kom och följ mig, jag ska göra er till människofiskare! (Mark 1:16ff)
Så sa Jesus till sina lärjungar. Så säger Jesus idag till alla människor, ung som gammal. Jag längtar efter att vi alla skulle ännu bättre hjälpa barnen omkring oss att upptäcka vem Jesus är så att de börjar följa och älska honom.

Kvinnor och män – tillsammans i Guds rike

Idag och imorgon samlas omkring 70 kvinnor på Götabro för att uppmuntras i sin uppgift som förkunnare. Inbjudare är nätverket Nelly, som hämtat sitt namn från 1800-tals predikanten Nelly Hall, bland annat verksam inom Helgelseförbundet. I en artikel i Dagen beskriver Lisa Fredlund det hela väldigt bra. Detta tycker jag är så viktigt.

I många sammanhang över hela jorden ses kvinnor och män som tilldelade olika uppgifter, ja till och med olika roller och värde. Även om en större frihet växer fram för kvinnor, sker den ändå beklagligt sakta. Tyvärr har tro och religion ofta varit med som en bov i dramat. Låt mig förklara varför jag tycker det är naturligt att kvinnor och män får tjäna och fungera tillsammans i Guds rike.

  1. Skapade underbara & jämlika
    Min utgångspunkt är att människan, som kvinna och man, är skapade som Guds avbild (1 Mos 1:26-28). Att vara människa är något stort och vackert. Ingen kan ha hela sanningen om Gud, som alltid är större, men vi är var och en och tillsammans en avbild av vem Gud är. Det betyder att var och en av oss är unika, vackra och värdefulla. Detta gäller för alla människor.
    Jag ser oss som jämlika. Visst finns det olikheter ja, men vi är lika inför Gud och inför varandra i värde och möjlighet att få leva som de människor vi är formade till.
  2. Problemet
    Syndafallet, att människan själv försöker bli Gud, är det som jag menar ställer till det (1 Mos 3). Ur detta kommer ojämlikhet, hierarkiska strukturer och system som drar isär, förlöjligar och hånar. Nu lever vi alla i en fallen värld, vilket skapar utmaningar av gigantiska mått. Men…
  3. Räddningen
    Gud har genom Jesus gett en ny väg, där frihet och sanning får prägla oss. Detta är goda nyheter. Vägen är samma oavsett man eller kvinna, född in i en troende (på olika gudar) familj eller inte, fattig eller rik, och så vidare (Gal 3:28).
  4. Församlingen
    Idag får vi som kvinnor och män försöka leva som en återupprättad avbild i ömsesidig tjänst (formulering med inspiration från Per-Axel Sverker). Vi ska stå i tjänst inför Gud, varandra och världen. I detta menar jag att vi behöver uppmärksamma och aktivt ta bort de hinder som kan finns för kvinnor att få utrymme för tjänst i Guds rike. Liksom vi vill göra för andra grupper som inte får möjlighet att vara med.

I historien kan vi hitta föregångare för att låta kvinnor få vara med. Som en del av svensk frikyrklighet vet jag om att John Ongman (grundare av Örebro Missionsförening – idag Evangeliska Frikyrkan, EFK) lät kvinnor gå Bibelskola, vara evangelister och sändas ut i missionsarbete. Ongmans ställningstagande för kvinnor fick andra ledare att reagera, även om han inte tillät kvinnor som föreståndare (huvudansvarig) i en lokal församling. Det var först långt senare som de första kvinnorna blev församlingsföreståndare, och under senare år har både EFK och Pingströrelsen haft uppe frågan om kvinnor som ledare för församlingsrörelserna. Pingst Ung gjorde härom året en mycket intressant rapport om jämställdhet och handlingsplanen Ester – för ett hållbart ledarskap. I dem visas det tyvärr tydligt att vi har många steg kvar, områden att verkligen ta tag i. Dessa skrifter rekommenderas för läsning och fortsatt förändringsarbete.

Visst finns det olika tolkningar av Bibelns texter (och jag kan återkomma till dem). Visst finns det skilda traditioner och perspektiv. Visst finns det olika sätt att se på både vår historia, nutid och framtid. Men jag tänker att det verkligen är tid för alla människor att få vara med och tillsammans lära känna och visa världen längden, bredden, höjden och djupet i Kristi kärlek (Ef 3:14-21). Välkomna tjejer och killar, kvinnor och män, tanter och farbröder – välkomna till Jesus och välkomna att gå med honom i tjänst för världen.

 

 

För vidare läsning:
Per-Axel Sverker: Man och kvinna som Guds avbild. (ÖMS, 1992)
Maria Cruz och Rickard Cruz bloggserie. (februari-mars 2014)
Mikael Tellbe: Vad menar vi med att Bibeln är Guds ord. (Libris, 2015)