Kategoriarkiv: följa Jesus

Himmel, pannkaka, bön & vittnesbörd

Sommaren är en utmärkt årstid för att dela allt det goda som vi får från Pappa Gud. Som att det finns barn som frimodigt och naturligt delar de goda nyheterna om Jesus med sina vänner, som att det finns vila för trötta och slitna personer, som att det finns en plats för oss alla att få vara med och bidra med vår tid och våra gåvor.

Ledighet och ändrade dagliga rutiner kan också göra att det finns bättre möjligheter att få läsa något. Bibeln är såklart mitt första tips, kanske i en ny översättning. Själv hör jag Jesus och hans vänner i Eugene Petersons The Message just nu. Väldigt berikande att få höra berättelser, brev, uppmuntran och utmaningar med nya ord och vinklar, men samma djupa kärlek och fantastiska frihet.

Andra fantastiska boktips är Samuel och Josefin Lundströms Himmel & pannkaka. Den är en sammanfattning av Pannkakskyrkans tio första år, men ännu mer och viktigare berättar den visionen för fortsättningen: att få ge de goda nyheterna om Jesus vidare till och genom alla ungdomar i vårt land på många olika sätt. Läs mer om detta på ReachSverige. Köp och läs också den uppmuntrande boken med Vittnesbörd – Gud är verkligen en stor och god Gud. Han är på din sida! Oavsett hur du har det – Herren vill ditt liv, han vill ditt allra bästa.

En annan bra bok är Bön – där striden utkämpas av Broder Andrew & Al Jensen från Open Doors. På ett inbjudande, enkelt, djupt och rakt sätt får jag som läsare förstå hur avgörande min bön är – för hela den här världen. Boken visar på att det finns så stora möjligheter tillsammans med vår Herre Jesus och att vi inte behöver vänta utan redan idag får vara med i Guds rike och verk, som bryter fram över hela jorden.

Varje dag är ett nytt steg. Så även varje år.

Det är nu ganska länge sedan som jag växte på längden. Nu sker det mer på andra håll… Jag närmar mig 40 och även om en del tycker att jag ser ung ut (i alla fall när jag rakat av skägget) så är jag inte bland de unga längre. Visst kan vi känna oss unga och friska, eller så har vi dålig kondition och skulle gärna orka mycket mer. Jag tror att vi behöver se hur livet har sina olika skeden, och försöka finna vår plats och uppgift i varje steg vi tar. Det gäller både i relationer, mellan generationer, i församlingen, med arbete och uppdrag, vila och närvaro. För mig handlar det om att öva mig på att vara med våra barn. Att inte bara finnas i samma rum och miljö, utan om att klara av att aktivt vara tillsammans med dem som deras pappa. Nu och framöver. Det är min önskan i denna del av livet.

Här kan ni läsa en lysande krönika i Dagen av Josefine Arenius. Jag håller med – alla åldrar behövs! Släpp fram varandra. 

Pastorsbarn ;-)

Mina döttrar är nyfikna och vill veta mer. Mycket mer. Vi berättar, läser böcker, sjunger och tittar på olika program. I allt detta är vi med och visar på Jesus.

En gång på Kompisklubben (något som många andra församlingar kallar söndagsskola) svarade vår äldsta dotter på en av ledarens frågor. Hon gjorde det med självklarhet och glädje. Det är roligt att få vara delaktig och kunna följa med i berättelserna om världens frälsare och hopp. En av de andra föräldrarna kommenterade detta till mig med att säga:
-Pastorsbarn!

Jag vet inte exakt vad pappan menade med dessa ord, det gjordes med glimten i ögat, men jag tror att vi ibland lägger för stor betydelse vissa saker. I detta fall ordet pastor.

För jag tror att det inte bara är jag, som visserligen är pastor, utan alla vi människor som följer Jesus som har fått i uppdrag att ge tron och livet vidare. För oss som är föräldrar betyder det att vi har som vår uppgift att på alla sätt vi kan visa på och berätta om Jesus och leda våra barn in i det livet. Om vi inte lever i gemenskap med Jesus är det svårt att dela det vidare och inbjuda våra barn och andra till det. (Luk 6:39-40) Därför får vi varje dag inbjuda den helige Ande: – Kom! Vi får får öppna vår Bibel och läsa vad Jesus säger till oss: -Jag älskar dig! Du får leva i min vilja och plan. Vi får gensvara på Faderns omsorg och nåd genom att säga: -Tack. Din är äran i evighet.  

Låter det svårt? Känner du att ditt självförtroende inte räcker till? Jag vill uppmuntra dig att varje dag ta emot och leva av den källa som Gud har gett, det överflödande liv (Joh 10:10b) som vill fylla oss alla. Att dela tron vidare är inget tvång, det är en fantastisk möjlighet som vi steg för steg får växa i.

Ge det bästa du har, tron på och livet med Jesus, vidare till dina barn. Det spelar ingen roll vem du är, vad du sysslar med eller vilka gåvor du har – det viktigaste är att du lever med Gud och låter vardagen få vara platsen för det livet.

 

Pojkar, pojkar, pojkar!

Jag blir arg. Det är så frustrerande att ständigt få höra om och läsa om män som hotar, hatar, förlöjligar, utnyttjar, misshandlar och dödar kvinnor. Åldern verkar inte spela någon roll. Situation, bakgrund och land kan vara helt olika. Men problemet är detsamma: att någon eller några utsätts för allt det som de inte ska behöva utsättas för på grund av att de är tjejer.

Min uppfattning är att alla människor är skapade värdefulla, vackra och viktiga. Så älskade.

Början på problemet tror jag är när vi inte kan ta emot och ge denna kärlek vidare. När vi försöker kontrollera. När gensvaret forceras och bestäms på förhand. När en massa annan skit, elände och synd får fylla våra liv i stället för kärleken. När vi jämför oss och försöker vinna tävlingar som inte existerar.

Så jag vill säga till oss som är föräldrar: låt oss alla visa våra barn, tjejer som killar, att de är värdefulla, älskvärda och hjälp dem att bli människor som ger godhet och liv vidare till alla andra. Och till alla tjejer: detta är inte ert fel! Till alla pojkar (som jag vill kalla det oavsett ålder): ta emot Jesu kärlek, se honom som verkligen är man. Full av nåd och sanning. Älskar alltid, lämnar aldrig. Förlåter allt. Ger en en chans, ett nytt liv. Plats att vara, utrymme att växa och få vara. Vara sig själv. Bara få va mig själv.

Herre förbarma Dig över vår värld, över oss, över mig.
Låt Ditt rike komma. Herre förbarma dig.

Spring, spring, SPRING!

Idag har vi sprungit. Inte bara efter barnen på lekplatsen och fina födelsedagskalaset. Inte bara hemma, hit och dit. Och inte bara för att komma i tid.

Vi har haft Kompisklubben. Vi berättade om Elia som stod upp för Gud och det som var rätt och sant. Det sjöng vi om i Våga vara. Att vi med Jesus får vara tuffa och hjälpa de som är svaga. Coola som håller tillbaka när alla vill fram och vara först att göra det som är riktigt och rätt. Elia lyssna till Gud och gjorde som Herren sa. Och han bad och fick svar på sin bön, vilket gjorde stor skillnad – det regnade inte på tre år och Elia fick då mat av en korp, men när Elia sedan bad kom regnet igen. Och då sprang han (kanske) före kung Ahabs hästvagn de knappt tre milen till Jisreel. (1 Kung 17-19) Så tillsammans bad vi. Och tillsammans så sprang vi.

För idag var det dags för Spring för Uppsala. Vi sprang, barn och vuxna, så många varv (350 eller 200 meter under 20 minuter) som vi orkade för att samla in så mycket pengar som möjligt till de som har det väldigt svårt i vår närhet. Vi i församlingen Korskyrkan vill likna Jesus och älska alla människor i ord och i handling. Att springa var en mycket konkret handling, och de som var med och sponsrade löpandet och de som hejade på var också starkt bidragande till att vi alla tillsammans fick ihop över 60 000 kronor.

Nu har jag lite ont i benen. Men det spelar ingen roll när vi tillsammans för be, springa, ge och ge hopp till människor i vår värld. Nästa gång är jag med på startlinjen igen.

 

Observera att detta skrevs i september 2016. 😉

Betänk att du är stoft

Människa, betänk att du är stoft.
Omvänd dig och tro evangelium.

Ondskan, synden och döden finns ständigt där vid vår sida. Även om de egentligen inte var tänkta att vara där, så har de blivit en del av det vi kallar livet. Och när de kommer nära gör de ont, så ont. I alla tider har människan ropat om förbarmande och bett om tröst och hjälp i svårigheter och i sorg.

Det är en stor sorg att förlora en vän och fantastisk förebild. Att levnadsåren var många minskar inte saknaden, förlusten och uppbrottet. Även om vi vet att återseendet väntar en dag i en bättre värld  är det likafullt tårar på min kind – Gud kom med din tröst!

Och när jag läser och ser om krisen just nu i Sydsudan och om historien för människorna i denna del av världen. Jag gråter av det med och utbrister – Herre förbarma dig! Var med och gör skillnad, bidra med en gåva, till exempel via International Aid Services.

Nu tar karnevalen slut. Vi har ätit upp oss inför fastan, som börjar i morgon med askonsdagen. Nu är det på allvar. Alla de makter och lockelser som vill föra oss vilse, eller bara ta oss med någonstans lite på måfå, ska få uppenbaras och tämjas. Nu är det tid att förstå vilka vi är. Nu är det dags att vända om från allt det som drar oss bort från oss själva, varandra, Gud och hans vänskaps oerhörda kärlek, nåd och sanning. Nu finns möjligheten att se och ta emot de goda nyheterna, evangeliet, om räddningen som Gud erbjuder alla människor, överallt och i alla tider.

Människa, betänk att du är stoft.
Omvänd dig och tro evangelium.

Exempel att följa

Förälder och lärjunge.

I allt handlar det om att följa och att efterföljas. Det liv vi lever blir ett exempel som andra kan och kommer att ta efter. Våra barn gör ju som ni vet precis som vi gör, och inte i samma grad det som vi säger. Det är både fascinerande och frustrerande, beroende på vilka vanor eller ovanor hos oss själva som vi talar om/tänker på.

Därför är våra liv så avgörande. Hur vi riktar oss, hanterar relationer, tid, jobb, ledighet, pengar, mobiler, andra prylar – allt ger ett exempel som visar hur vi vill att livet ska levas. Som visar våra barn på livet och dess grundläggande värden. Vilket jag hoppas och ber visar på vår Herre och Frälsare och möjligheten att leva med honom varje dag.

Närhet är i föräldraskap och i lärjungaskap helt avgörande. Att följas åt. Ha tid tillsammans. Vardagsliv. Reflektion, samtal och frågor, bara öppna kort. Därför behöver vi, ja måste vi, ge av oss själva för att våra barn ska lära sig att älska. Och för att andra ska upptäcka den som älskade oss först.

Jag är glad över att höra mina döttrar sjunga: Ära Halleluja, Han är Kung – jag har en vän som är Kung. Tacksam att det finns många bra exempel att följa efter.

Goda nyheter!

Som Jesu vänner och lärjungar är vi med och skapar historia. Vi får leva livet i gemenskap med Gud och bjuda med andra att göra detsamma. Att dela den goda nyheterna vidare är en central del som lärjunge. Men… ändå är det ofta långt borta från vardagslivet.

Det finns en stor risk att vi som tror på Jesus tänker att det där med att sprida evangeliet gäller andra än mig. De som kan, de som är anställda, evangelister, har utbildning, är frimodiga… En annan risk är att vi håller på med så mycket annat att vi inte gör det vi ska göra, gestalta och berätta de goda nyheterna om räddningen i Jesus.

Många kanske tycker sig sakna träning. Därför är det så bra att Steve och Michelle Addison har träningshelger under hösten i New Life Stockholm och i Ryttargårdskyrkan Linköping. Det finns många sätt att komma i funktion, att våga är första steget. Vi kan till exempel haka på Pannkakskyrkan där du bor, eller en församling, missionsorganisation, din familj eller dina vänner eller annan gemenskap för att människor ska få upptäcka hur fantastisk Jesus verkligen är. Idag kan vi ha resurser även i våra mobiler, till exempel John 316 appen, som  är en hjälp att presentera de goda nyheterna om Jesus.

Att dela Jesus med andra har alltid sitt ursprung i att Gud älskar alla människor oändligt mycket. Det är sanningen rakt upp och ner.  Vi som tror på och följer denne Jesus blir utsända när vi möter och tar emot hans kärlek och barmhärtighet som vill fred, frid, rättvisa, rättfärdighet – ja, allt gott för alla och överallt. Under inledningen av hösten är temat i min församling: Korskyrkan <3 Uppsala. Vi älskar våra medmänniskor och vill det bästa för vår stad eftersom Gud alltid älskar.

Jag predikade om att dela de goda nyheterna nu i sommar. Här kan ni lyssna till den första och här till den andra. Och här kan du lyssna till en väldigt bra predikan av min kollega Josefin Lundström på liknande tema. Och här kommer en summering av det jag tror är Guds uppmuntran och utmaning till oss som sina barn.

DELA EVANGELIET

Vi är skapade för att leva i relationer. I världen finns så mycket gott och fantastiskt. Och samtidigt så mycket hemskt och eländigt. Mitt i detta har Gud ett erbjudande.

Så älskade Gud världen att han gav den sin ende son, för att de som tror på honom inte skall gå under utan ha evigt liv. Ty Gud sände inte sin son till världen för att döma världen utan för att världen skulle räddas genom honom. Joh 3:16-17

GUD ÄR KÄRLEK. Han delar med sig, så oerhört generöst, sänder sin son Jesus med liv och räddning för alla! Hos ingen annan finns frälsningen, och ingenstans bland människor under himlen finns något annat namn som kan rädda oss. (Apg 4:12) Erbjudandet finns där i dag, möjligt att ta emot. För att kunna ta emot de goda nyheterna om Jesus Messias, evangeliet, behöver det förmedlas, delas, gestaltas (Rom 10:14ff). Och här kommer vi som tror in i bilden.

De elva lärjungarna begav sig till Galiléen, till det berg dit Jesus hade befallt dem att gå. När de fick se honom där föll de ner och hyllade honom, men några tvivlade. Då gick Jesus fram till dem och talade till dem: ”Åt mig har getts all makt i himlen och på jorden. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar: döp dem i Faderns och Sonens och den heliga Andens namn och lär dem att hålla alla de bud jag har gett er. Och jag är med er alla dagar till tidens slut.” Matt 28:16-20

  1. Gruppen möter Jesus och tillber. Hur och när möter du Jesus i ditt liv? Sök Herren. Ta tid tillsammans med Jesus. Han finns där för att möta oss i dag.
  2. Några tvivlade. Vi får komma som vi är.
  3. Sändningen grundar sig i vem Gud är. Jesus har makt. All makt.
  4. Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar.
    Det saknas tillbedjan av den levande Guden. De allra flesta har inte förstått vem Jesus är. Alla generationer, språk, (sub-) kulturer vill vi ska få höra och ta emot. Fler nya församlingar är en konsekvens av att vi gör fler lärjungar som går ut och…
  5. Döp dem och lär dem: vägen och uppdraget.
    Resan till tro ser annorlunda ut idag mot tidigare. Det kan ta längre tid och behövas möten med flera personer. Men målet är detsamma: lärjungar som gör lärjungar.
  6. Jesus är med oss i detta. Vi är hans församling.

För att kunna visa kärlek och ge hopp till människor behöver vi Gud. Och därför får vi be om att Gud ska komma och fylla oss med sitt liv, sin kärlek och sitt hopp.

Vi har olika personligheter och sätt, men får mitt i vardagen dela livet med Jesus till andra vi möter. Det handlar om både ord och handling, som Frälsningsarmén har sammanfattat det: tvål, soppa och frälsning. Lästips: Ut ur saltkaret  av Rebecca Manley Pippert.

Låt och vara en församling där vi introducerar människor för varandra. Låt oss vara frimodiga – ta emot av Anden. Låt oss välkomna nya personer, vara vänner och få dem att känna sig hemma i våra sammanhang. Be för dem, berätta, visa på Jesus.

GODA NYHETER:

  1. Skapade underbara.
  2. Trasighet och vilsenhet (synd). Vi är splittrade.
  3. Hoppet finns i räddningen Gud ger genom Jesus. Guds rike har kommit.
    Joh 3:16-17
  4. Ta emot och dela/leva detta vidare. Hjälparen.

DELA DE GODA NYHETERNA

Kom och följ mig, jag ska göra er till människofiskare. (Mark 1:17)

Jesus kallar oss att komma och följa efter. Han vill att vi lyder honom. Missionsbefallningen (Matt 28:16-20) är inget extra tillval för särskilt utvalda. De som känner för det. Jesu uppmaning gäller alla hans vänner. Därför är det så bra att Jesus säger: Jag ska göra er till människofiskare. Allting bygger på och har sin grund, sitt ursprung i honom.

MEN ÄNDÅ? HUR SKA VI VÅGA? HUR GÅR DET TILL?

Jag tror att berättelsen om David och Goljat i 1 Sam 17 kan vara oss till hjälp. Vi är visserligen inte i strid som det var då, men vi kan vara rädda för hur det ska gå om vi berättar om Jesus för en annan person. Vi kan vara rädda för alla argument, frågor, tvivel och så vidare som vi kan få höra och behöva bemöta. Kanske det finns syskon som tittar konstigt på oss för något vi vill, för något vi gör eller för sättet vi utför det på. Vi kanske saknar träning för uppgiften. Vi har mycket dåligt självförtroende. Vi kanske även tror att vi måste ta på oss den rustningen som någon annan använder. Eller att det är en uppgift enbart för andra, för evangelister, pastorer och ledare.

Petrus skriver: Herren, Kristus, skall ni hålla helig i era hjärtan. Var alltid beredda att svara var och en som kräver besked om ert hopp. (1 Petr 3:15) Och det finns hjälp att få när vi möter hinder och svåra frågor från människor. Jesus har själv sagt:

  • Guds existens – Jag är den jag är
  • Lidande/ondska – Jag är uppståndelsen, jag är tröstaren, jag är Hjälparen
  • Alla vägar leder till Gud – Jag är vägen
  • Bibelns trovärdighet och betydelse – Jag är sanningen
  • Personlig Gud som vill ha med mig att göra? – Jag är livet
  • Historien ”Religion skapar bara krig”, korståg – Jesus Kristus är densamme igår, idag och i evighet.
  • Människor som upplever sig dömda – Inte heller jag dömer dig. Gå nu och synda inte mer.
  • Etiken, ”kristna som lite finare än andra” – Nu lever inte längre jag, nu lever Jesus genom mig.

Vi får tillsammans hjälpa varandra och försvara vår tro. Apologetik och vårt vittnesbörd och vår handling är en helhet. LÄSTIPS: Varför ska jag tro på Gud? av Timothy Keller och Behöver tron försvaras? av Stefan Gustavsson.

Mitt i allt detta behöver vi  behöver tränas för uppgiften, för livet att dela de goda nyheterna. Vi behöver frimodighet – och vi har redan den helige Ande i oss. Och vi behöver lära oss att lyssna till, lita på och i allt följa Jesus.

Och just här finns det goda nyheter. Ofta har du kanske hört att du ska vara David, den modige pojken som kastar sig ut mot jätten och som slungar i väg stenen. Men tänk om det inte alls är eller ska vara så? Tänk om det finns en annan som träder in i ditt och mitt ställe och vinner seger för sitt folk? En som liksom David var född i Betlehem. Davids son, Jesus från Nasaret, Guds Messias har gjort allting klart så att vi kan få gå med i hans triumftåg. (Jämför 1 Sam 17:51-53 och Kol 2:6-15.) Vi får springa efter honom och behöver inte längre vara rädda. Vi får del av Jesu seger över döden, ondskan och synden. Vi får leva i kontakt med Herren genom Bibeln, Bönen, gemenskapen med varandra och i ord och handling får vi dela de goda nyheterna med alla omkring oss. För vi ska bli Jesu vittnen (Apg 1:8), på alla de olika sätt som vi är skapade på.

Kom och följ mig. Jag ska göra er till människofiskare.

Förväntan och frustration inför föräldraledigheten

Idag har den börjat. Föräldraledigheten.

Jag har visserligen varit hemma två dagar/vecka sedan i mars, och var hemma med A när hon var mindre än ett år. Men nu kommer jag vara hemma med T som är drygt två år på heltid, och med A, 4 år, på måndagar och fredagar.

Utgångsläget är positivt. Vi har bett att min hustru B ska få jobb, och när hon nu har fått det är vi tacksamma. Jag gillar dessutom att vara med våra (och andras) barn, så att vara föräldraledig är något jag sett fram emot och längtan till med förväntan. Jag tror att det kan få bli fantastisk tid tillsammans då vi kan lära känna varandra och Jesus, leva vardagsliv med lek, mat, hämtning och lämning, gränssättning och så vidare. En annan bra sak är att kunna göra en sak, och inte kombinera två som det var under våren.

Utmaningarna finns alltid där för oss som människor och som föräldrar. Den senaste tiden har jag känt mig stressad och lite frustrerad över hur det ska gå att vara hemma och ta ansvar. Min förmåga att planera och fokusera kommer verkligen att prövas. Likaså mitt tålamod, både med mig själv, situationer och med barnen. Att ha barn är bra för helgelsen, som en vän sa till mig.

Så bra att Guds Andes frukt är tålamod (Gal 5:22-23). Jag får söka Herren och ta emot mer.

I går kväll läste jag i Psaltaren och kom till (139:23-24)
Rannsaka mig, Gud, och känn mina tankar,
pröva mig och känn min oro,
se om min väg för bort från dig,
och led mig på den eviga vägen.

Det fick bli min bön. Jag får komma till den levande Guden med mitt liv och allt det innehåller. Herren har hand om mig och min familj. Det tycker jag är fantastiskt.

Och första dagen har gått väldigt bra. Att vara närvarande, uppmärksam och leva i nuet är liv på riktigt. Det kommer bli många kojor byggda, lekplatser besökta och böcker lästa.

 

Smajl – På riktigt!

Åter igen har jag haft förmånen att vara på barnläger på vackra Hjälmargården. Totalt över 400 barn och 600 personer. Från Korskyrkan Uppsala var vi 24 barn, vilket är det störta antalet under mina år. Så roligt och så spännande. Flera var med för första gången på Smajl och några för sista. Alla verkar ha haft ett toppenbra läger.

image

Som vanligt är det full fart hela dagarna. Det är aktiviteter, mat, bad, kiosk, lägerbål, sova i tält, träffa nya och gamla vänner. En dag gjorde vi en utflykt och trots blåst, åska och ösregn verkade gruppen på gott humör. Alla deltagare får under lägret välja en intressegrupp och barnen från Uppsala var med på läger-TV, på sjön, bakning, skapande, scout, sport, bygga & snickra samt bofferfäktning. Den sistnämnda var en av de mest populära sysselsättningarna på fritiden tillsammans med spela spel, rita och läsa.

image

Huvudsyftet med lägren är att vi ska få lära känna Jesus och veta med det är att vara hans vänner. Det påverkar allt i våra liv. Årets tema På riktigt kom med i storsamlingarna, smågruppssamtalen, pyjamasbönen innan vi säger god natt och i kvällssamlingarna där vi lyssnar, ber och lovsjunger vår Gud. För mig var detta höjdpunkten på lägret: att se flera hundra barn och vuxna röra sig till flera platser för att på olika sätt tillbe Herren och gensvar på hans kärlek och inbjudan. Och sångerna dröjer sig kvar efter lägret:

  • Gud jag prisar höjt ditt namn, Gud jag sjunger till din ära, för att det du sa var sant, att du finns här hos oss nära.
  • Gud du älskar mig precis som den jag är, jag är skapad för att du vill ha mig här.
  • Vänd dig om, titta hit, titta dit. Alla ögon vi möter ger en bild utav dig. Vi ser – att du finns på riktigt. Lyssna nu, du kan höra en sång, som vi alla kan sjunga tillsammans med dig. Vi hör – att du finns på riktigt.
  • Jesus du är den vi följer nu, för ingen annan älskar oss som du. Vi vill inte ha tomma ord och ytlighet, vi vill ha dina ord och ditt rikes verklighet. Du är på riktigt.

image

image

Under årets storsamlingar har vi fått följa Doris, Happy och Myskos på La Smajls detektivbyrå som försökte lösa en mängd mysterier, så som misstänkta utslag av hjälmarkoppor, grön mjölk till frukost, mystiska fårljud, illalukande surströmming med mera. Vi har fått möta gästartister som alla sjungit på temat: Samir & Viktor, Frans, Molly Zandén, Justin Timberlake och Panetoz. Dessutom har såklart Taggarna och rappartanten Rutan kommit tillbaka (och det var faktiskt Rutan som hade orsakat alla mysterier). Allt varvat med kopplingar till hur vi på bästa sätt ska leva i vardagen som Jesu vänner. Dagens stabila råd från Bibeln och människor som kommit från Bibelportalen har visat att:

1. Bibeln är på riktigt!

Läkaren Lukas berättade om det som han visste var sant och som han ville dela med andra. Vi får ta del av dessa fantastiska goda nyheter i Bibeln. Det vi sett och hört berättar vi (1 Joh 1:3).

2. Våga fråga!

Lärjungen Tomas blev inte övertygad av sina vänner som mött deras uppståndne Herre Jesus. Men han vågade fråga och fick själv möta Jesus och se att han levde (Joh 20:19ff). Vi får vara både övertygade och tvivlande. Det är ok med både utropstecken och frågetecken [! – ?], men vi ska alltid komma till Jesus och följa hans uppmaning: Sök så ska du finna (Matt 7:7).

image

3. Det är befriande att säga som det är på riktigt!

Kvinnan vid Sykars brunn blev så glad och befriad av Jesus. Han visste vem hon var och trots alla hennes fel och misstag älskade Jesus henne och gav henne ett nytt liv (Joh 4:1ff). Vi får hjälpa varandra att leva ärligt, sant och äkta. Jesus sa: Sanningen ska göra er fria (Joh 8:32).

4. Du är värdefull på riktigt!

Gud ser inte på oss som vi människor gör, han ser till hjärtat och han älskar verkligen oss alla. Det fick herdepojken David märka när han blev utvald till kung, även om han var yngst och ute med pappas fårhjord (1 Sam 16:1ff). Du är så dyrbar i mina ögon, och så älskad av mig (Jes 43:4).

5. Jesus är med oss på riktigt!

Oavsett om vi är på läger eller hemma så med Jesus med oss och vi kan leva med honom och varandra. Det är det bästa livet. Jag är med er alla dagar till tidens slut (Matt 28:20).

Jag tackar Gud för ännu ett läger, för kärlek, nåd, liv och sanning.
Jag tackar alla barn och ledare för härliga dagar. Ni är fantastiska.
Jag tackar alla förebedjare som bett för oss från Uppsala, var och en speciellt.

Och nu övergår jag till att leka, läsa och sjunga. Samt plocka och äta smultron, jordgubbar, körsbär, hallon, vinbär… och allt annat som hör sommaren till.

Guds rika välsignelse till er alla!