Himmel, pannkaka, bön & vittnesbörd

Sommaren är en utmärkt årstid för att dela allt det goda som vi får från Pappa Gud. Som att det finns barn som frimodigt och naturligt delar de goda nyheterna om Jesus med sina vänner, som att det finns vila för trötta och slitna personer, som att det finns en plats för oss alla att få vara med och bidra med vår tid och våra gåvor.

Ledighet och ändrade dagliga rutiner kan också göra att det finns bättre möjligheter att få läsa något. Bibeln är såklart mitt första tips, kanske i en ny översättning. Själv hör jag Jesus och hans vänner i Eugene Petersons The Message just nu. Väldigt berikande att få höra berättelser, brev, uppmuntran och utmaningar med nya ord och vinklar, men samma djupa kärlek och fantastiska frihet.

Andra fantastiska boktips är Samuel och Josefin Lundströms Himmel & pannkaka. Den är en sammanfattning av Pannkakskyrkans tio första år, men ännu mer och viktigare berättar den visionen för fortsättningen: att få ge de goda nyheterna om Jesus vidare till och genom alla ungdomar i vårt land på många olika sätt. Läs mer om detta på ReachSverige. Köp och läs också den uppmuntrande boken med Vittnesbörd – Gud är verkligen en stor och god Gud. Han är på din sida! Oavsett hur du har det – Herren vill ditt liv, han vill ditt allra bästa.

En annan bra bok är Bön – där striden utkämpas av Broder Andrew & Al Jensen från Open Doors. På ett inbjudande, enkelt, djupt och rakt sätt får jag som läsare förstå hur avgörande min bön är – för hela den här världen. Boken visar på att det finns så stora möjligheter tillsammans med vår Herre Jesus och att vi inte behöver vänta utan redan idag får vara med i Guds rike och verk, som bryter fram över hela jorden.

Varje dag är ett nytt steg. Så även varje år.

Det är nu ganska länge sedan som jag växte på längden. Nu sker det mer på andra håll… Jag närmar mig 40 och även om en del tycker att jag ser ung ut (i alla fall när jag rakat av skägget) så är jag inte bland de unga längre. Visst kan vi känna oss unga och friska, eller så har vi dålig kondition och skulle gärna orka mycket mer. Jag tror att vi behöver se hur livet har sina olika skeden, och försöka finna vår plats och uppgift i varje steg vi tar. Det gäller både i relationer, mellan generationer, i församlingen, med arbete och uppdrag, vila och närvaro. För mig handlar det om att öva mig på att vara med våra barn. Att inte bara finnas i samma rum och miljö, utan om att klara av att aktivt vara tillsammans med dem som deras pappa. Nu och framöver. Det är min önskan i denna del av livet.

Här kan ni läsa en lysande krönika i Dagen av Josefine Arenius. Jag håller med – alla åldrar behövs! Släpp fram varandra. 

Pastorsbarn ;-)

Mina döttrar är nyfikna och vill veta mer. Mycket mer. Vi berättar, läser böcker, sjunger och tittar på olika program. I allt detta är vi med och visar på Jesus.

En gång på Kompisklubben (något som många andra församlingar kallar söndagsskola) svarade vår äldsta dotter på en av ledarens frågor. Hon gjorde det med självklarhet och glädje. Det är roligt att få vara delaktig och kunna följa med i berättelserna om världens frälsare och hopp. En av de andra föräldrarna kommenterade detta till mig med att säga:
-Pastorsbarn!

Jag vet inte exakt vad pappan menade med dessa ord, det gjordes med glimten i ögat, men jag tror att vi ibland lägger för stor betydelse vissa saker. I detta fall ordet pastor.

För jag tror att det inte bara är jag, som visserligen är pastor, utan alla vi människor som följer Jesus som har fått i uppdrag att ge tron och livet vidare. För oss som är föräldrar betyder det att vi har som vår uppgift att på alla sätt vi kan visa på och berätta om Jesus och leda våra barn in i det livet. Om vi inte lever i gemenskap med Jesus är det svårt att dela det vidare och inbjuda våra barn och andra till det. (Luk 6:39-40) Därför får vi varje dag inbjuda den helige Ande: – Kom! Vi får får öppna vår Bibel och läsa vad Jesus säger till oss: -Jag älskar dig! Du får leva i min vilja och plan. Vi får gensvara på Faderns omsorg och nåd genom att säga: -Tack. Din är äran i evighet.  

Låter det svårt? Känner du att ditt självförtroende inte räcker till? Jag vill uppmuntra dig att varje dag ta emot och leva av den källa som Gud har gett, det överflödande liv (Joh 10:10b) som vill fylla oss alla. Att dela tron vidare är inget tvång, det är en fantastisk möjlighet som vi steg för steg får växa i.

Ge det bästa du har, tron på och livet med Jesus, vidare till dina barn. Det spelar ingen roll vem du är, vad du sysslar med eller vilka gåvor du har – det viktigaste är att du lever med Gud och låter vardagen få vara platsen för det livet.

 

Fixa kärleken

Alla familjer och par behöver stöttning och hjälp på vägen. Kärleken kommer till oss som en gåva, men för att våra liv ska kunna fortsätta växa och kärleken djupna behöver vi öva oss, ge utrymme för att mogna och gå tillsammans sida vid sida genom allt som händer.

Att ha andra par bredvid är en stor förmån. Vi kan uppmuntra, få tips, hjälp och råd när vi behöver. Så våga prata med varandra!

En annan bra sak är tidningen Dagens nya sajt Fixa kärleken. Där finns berättelser, frågor, råd och tips från olika par och personer att få ta del utav.

Till hösten har vi i vår församling en äktenskaps-/parkurs med Micke Gunnardo. Ett bra tillfälle för att få fundera och komma vidare tillsammans. Se mer om den på hemsidan.

Ta vara på alla de möjligheter som finns för att kärleken och livet tillsammans ska få växa! Det mår alla bäst av. Och Gud kan få ära.

 

Let it rain

Nyheterna talar om en enormt behov av regn för att fylla på grundvattennivåerna. Det är med andra ord väldigt torrt för gräs, buskar, träd och allt annat som lever omkring oss.

Jag tänker att detsamma gäller för oss människor. Vi behöver regn, Guds livgivande regn genom den helige Ande. Detta tror jag inte bara gäller för oss som tagit emot tron på Jesus, utan för alla människor. För det är när vi får kontakt med Gud och fylls med Anden som vi verkligen blir de vi är skapade att vara. Det är då vi kan fungera som de vi är.

Kom helige Ande. Kom.
Kom med ditt regn, ditt liv, din närvaro, din kärlek och din kraft.
Kom helige Ande. Kom. 
Hur kan vi leva utan dig? Kom till oss.
Förvandla din skapelse med ditt liv.
Vi behöver dig. Kom.
Helige Ande kom.

Pojkar, pojkar, pojkar!

Jag blir arg. Det är så frustrerande att ständigt få höra om och läsa om män som hotar, hatar, förlöjligar, utnyttjar, misshandlar och dödar kvinnor. Åldern verkar inte spela någon roll. Situation, bakgrund och land kan vara helt olika. Men problemet är detsamma: att någon eller några utsätts för allt det som de inte ska behöva utsättas för på grund av att de är tjejer.

Min uppfattning är att alla människor är skapade värdefulla, vackra och viktiga. Så älskade.

Början på problemet tror jag är när vi inte kan ta emot och ge denna kärlek vidare. När vi försöker kontrollera. När gensvaret forceras och bestäms på förhand. När en massa annan skit, elände och synd får fylla våra liv i stället för kärleken. När vi jämför oss och försöker vinna tävlingar som inte existerar.

Så jag vill säga till oss som är föräldrar: låt oss alla visa våra barn, tjejer som killar, att de är värdefulla, älskvärda och hjälp dem att bli människor som ger godhet och liv vidare till alla andra. Och till alla tjejer: detta är inte ert fel! Till alla pojkar (som jag vill kalla det oavsett ålder): ta emot Jesu kärlek, se honom som verkligen är man. Full av nåd och sanning. Älskar alltid, lämnar aldrig. Förlåter allt. Ger en en chans, ett nytt liv. Plats att vara, utrymme att växa och få vara. Vara sig själv. Bara få va mig själv.

Herre förbarma Dig över vår värld, över oss, över mig.
Låt Ditt rike komma. Herre förbarma dig.

Spring, spring, SPRING!

Idag har vi sprungit. Inte bara efter barnen på lekplatsen och fina födelsedagskalaset. Inte bara hemma, hit och dit. Och inte bara för att komma i tid.

Vi har haft Kompisklubben. Vi berättade om Elia som stod upp för Gud och det som var rätt och sant. Det sjöng vi om i Våga vara. Att vi med Jesus får vara tuffa och hjälpa de som är svaga. Coola som håller tillbaka när alla vill fram och vara först att göra det som är riktigt och rätt. Elia lyssna till Gud och gjorde som Herren sa. Och han bad och fick svar på sin bön, vilket gjorde stor skillnad – det regnade inte på tre år och Elia fick då mat av en korp, men när Elia sedan bad kom regnet igen. Och då sprang han (kanske) före kung Ahabs hästvagn de knappt tre milen till Jisreel. (1 Kung 17-19) Så tillsammans bad vi. Och tillsammans så sprang vi.

För idag var det dags för Spring för Uppsala. Vi sprang, barn och vuxna, så många varv (350 eller 200 meter under 20 minuter) som vi orkade för att samla in så mycket pengar som möjligt till de som har det väldigt svårt i vår närhet. Vi i församlingen Korskyrkan vill likna Jesus och älska alla människor i ord och i handling. Att springa var en mycket konkret handling, och de som var med och sponsrade löpandet och de som hejade på var också starkt bidragande till att vi alla tillsammans fick ihop över 60 000 kronor.

Nu har jag lite ont i benen. Men det spelar ingen roll när vi tillsammans för be, springa, ge och ge hopp till människor i vår värld. Nästa gång är jag med på startlinjen igen.

 

Observera att detta skrevs i september 2016. 😉

Tidsomställning

Det är inte bara när det blir sommartid som tiden förändras. Också när vi får barn eller gifter oss blir det något nytt. Denna nya situation kan vara viktig att vara förberedd på för att det ska gå så bra som möjligt.

För den som levt i ensamhushåll är det en tydlig övergång till när man bor tillsammans med någon annan. Livet med föräldrar och syskon eller i kollektivt boende kan vara inspiration för både hur man vill eller inte vill leva. Men i ett förhållande kommer alla delar av livet med. Att dela både glädje och sorg, vardag och fest, ansvar, planering, drömmar, arbete och fördela tiden på många saker är inte bara en enkel uppgift. Det är där och då vi lever tillsammans och visar vår kärlek och omtänksamhet om varandra. Fortfarande finns tid för personliga val, och jag tror att det är viktigt att behålla vänner och intressen när man gifter sig. Tvåsamhet är i mitt perspektiv ingen borg som ska hålla andra utanför, utan mer en källa till glädje och gemenskap för flera.

Livets skönhet & förgänglighet

Tårar. Saknad. Tacksamhet. Allt på samma gång. 

Begravning kan vara på olika sätt. På den begravningsgudstjänst jag var på i fredags kunde jag inte sjunga med i en enda sång, bara med läpparna stämma in i Det enda jag vet det är att nåden räcker, att Kristi blod min synd min skuld betäcker, det enda jag har att lita till en gång det är Guds gränslösa nåd.

Sångerna, Bibelorden, talen, människorna. Allt visade på tro och liv från en riktig förebild.

Det är stort att få vara tacksam över livet. Jag vill följa efter de goda exempel som getts mig/oss. Jag vill leva på riktigt, så att livet inte bara drar förbi.

Jag är så tacksam över hoppet. Sorgen, saknaden och döden är inte slutet. Vi ska ses igen. Vilken värld det ska bli! När Jesus, han som är uppståndelsen och livet, kommer tillbaka och den stora festen börjar.

Herre. Ge oss visa hjärtan, att älska dig och varandra. Lär oss varje dag att ta emot och ge vidare i tacksamhet. Hjälp oss att följa dig. Tack att vi får se dig genom andra människor omkring oss. Amen.

Tacksam

Tacksam. Att det finns sjukvårdsrådgivning som vi kan få del av. Att det sedan bara är några minuter till ett sjukhus. Att det finns läkare och sjuksköterskor där varje dag. Att det finns apotek som har öppet och att medicinen vi behöver är gratis för oss. Att vi mår bättre efter allt som hänt. Att Du Gud är med oss.

Tacksam.